Jag tror mycket av det handlar om att vi av någon anledning ser spel som underhållning först och främst. Inte bara spel i och för sig. Väldigt mycket av samhället handlar om snabba kickar och ständiga återkopplingar till vår egen kultur. Jag brukar känna mig vansinnigt besviken varje gång jag inser hur sällan mina tankar om vad spel borde vara stämmer överens med vad de faktiskt är, och framförallt: hur lite andra som spelar verkar vilja ha ut av sin tid. Och sen tänker jag att det antagligen bara är jag som är naiv. Det går knappt att föra en vettig diskussion om film, musik eller litteratur med folk längre, så varför skulle spel vara annorlunda?