Gårdagens dataspelsgala lämnade mig splittrad. Jag har fortfarande en liten sol i magen efter att ha samtalat med de trevliga Blog ‘em up-gossarna Jimmy och Micke, samt Henrik, som bl.a. driver Nibelung Valesti och nättidningen DeCulture, och hunnit morsa på bl.a. genomtrevlige Martin Lindell. Men en detalj kastar en trist skugga över trevligheterna. Den som alls har rört sig i spelbloggosfären under dagen har redan läst om den beklämmande galaintroduktionen där, för att parafrasera mig själv, fyra tjejer i skimpy outfits dansade sexigt till Balkantechno, vilket möttes av brunstiga råmanden från såväl återförsäljarna på raden framför som spelutvecklarna bakom. Att vi sedan blev uppskopade av Christer Engströms smeksamma baryton i en smått fantastisk cover på Shirley Bassey hjälpte tyvärr inte.
Har vi inte kommit längre än så här 2010? Det blir avsevärt svårare att försvara spelbranschen mot oinsatt kritik när den envisas med att skämma ut sig på det här viset. Vad man visar upp för omvärlden är att man fortfarande inte vill komma ut ur pojkrummen, att man inte vill göra upp med ens de segaste fördomarna om spelbranschen som en i första, andra och tredje hand unket manlig angelägenhet. Det enda positiva med eländet var väl att det tycks ha fått Rydling äntligen vaknade ur sin bloggkoma. Hur fint det än är väger det dock inte riktigt upp nesan.
Men det finns kanske ändå hopp. Priset till årets bästa spelbloggare från Level7.nu gick nämligen till ingen mindre än Xboxflickan. Det är ett sträckt långfinger till de haters som desperat försöker få spelbranschen att förbli en illa ventilerad herrklubb. Under de kanske 18 månader som jag har följt bloggen har Angelica gått från klarhet till klarhet, och lyckas förmedla en enorm spelglädje utan att bindas av de trista förväntningar som tycks genomsyra spelvärlden. Göra Megaman i pärlplattor eller såga itu folk i Gears of War 2? Varför begränsa sig när man kan göra båda! Med humor, charm och en befriande chosefrihet har hon bloggat sig rakt in i Spelsveriges hjärtan. Väldigt roligt, och väldigt välförtjänt. Dessutom: en amatörbloggare slog ut heltidsskribenterna - eat that!
Resten av galan var business as usual. Priserna delades ut i ett föredömligt högt tempo, och framför allt Activision och Nordisk Film var flitiga besökare på scen för Modern Warfare 2 (Årets Lansering, Årets online samt Folkets val) respektive Uncharted 2 (Årets action samt Årets spel). Överraskningarna var få (Dragon Age Årets rollspel? Och FIFA 10 Årets sportspel?? YOU DON’T SAY), möjligen var Scribblenauts en liten outsider som Årets barnspel.
Nu vill du förstås läsa och se mer om galan! Det gör du lämpligen på följande länkar: Aftonbladet TV - Blog ‘em up (vars rubbe jag snodde utan att märka det. Ledsen, Jimmy!) - Ariez – Aglet – Discordia
Tur att jag kom litet sent alltså så jag slapp se eländet med dansen då :p
Annars så var det trevligt att mötas. Riktigt trevligt.
Synd bara att inga av priserna var några överraskningar dock. De kunde allt ha försökt få fram litet nya företag som släpper nya spel istället för uppföljare.
Men nåväll. Nu är galan avklarad och jag har fått blodad tand.
Pingback: discordia » Apropå spelgalan…
Bloggen Herrklokboks Kollektion skriver vidare om galan och jämställdhet: http://klokbok.wordpress.com/2010/03/19/lfm-icc-25-man-hard-mode-not/
Henrik: Hoppas att du hade en fin kväll och en behaglig resa hem!
Finns det ens någon som vill att spelbranschen bara ska ha killar?
Grymt trevligt att träffas Peter, hade gärna pratat mer om både spel, (spel)media och Arsenal – och helst på ett ställe där man kunnat prata lite mer obehindrat. Nästa år kanske : )
bleunt, det tror jag egentligen inte. Däremot är det smärtsamt uppenbart att spelbranschen glömmer bort att tilltala alla de tjejer som också vill vara med. Med spel där kvinnor är mer rekvisita än karaktärer och booth babes vid varje speltillställning talar man effektivt om för alla kvinnor att sure, ko och titta, men det här är VÅR värld, på våra villkor.
Micke: Absolut! Högst sannolikt har vi något kul att fira då.
mm fadd eftersmak där. annars var det trevligt med allt kul folk. Kul att träffa både dig och Basara bland andra.
Pingback: Dataspelsgalan 2010 - Gamingmama
Yes, det var en trevlig resa hem. Tiden innan resan var mindre trevlig. 1½ h väntande utanför Cityterminalen innan de öppnade i kall blås i en busskur :p
Tog i princip hela fredagen innan jag var normal igen.
Men galan, att träffas och allt var riktigt trevligt.
Fotboll trodde jag att ni pratade om, men ville inte lägga mig i erat samtal där. Det är roligt med fotboll. Träffas vi igen så får vi försöka hitta någonstans att prata om fotboll
Härlig sammanfattning
Linus: Men du glömde jag ändå det viktigaste; ett stort tack till dig!
Henrik: Ouch! Men du hade väl med dig något bärbart, åtminstone?
Nepp. Inget bärbart då jag inte ville bära omkring på det under galan. Hade bara kläderna på kroppen och en jacka med mig till galan och det var allt jag hade då jag lämnade galan. Förutom den kasse med prylar som man fick också :p
Och det hade inte gått att spela i det vädret ändå.
Tur jag tänkte litet så jag hade med mig vantar och mössa som fanns i jackan
Då antar jag att du har skaplig koll på vad Elektronikbranschen har att säga vid det här laget…
Pingback: Del 0: Kvinnor, spel och cirkeldebatt | Mindspark
Pingback: Samtidigt i spelbloggosfären #6 « Games & Godis
Pingback: Åsikter om Dataspelsgalan 2010 | Xboxflickan & Nikke
Pingback: Spelindustrins oförmåga att växa upp del 1 « akademia nonstop